Att tänka resurssnålt är viktigt i alla tärande sektorer i samhället, oavsett om det är skolan eller någon annan myndighet som finansieras av skattemedel. Men att tänka resurssnålt kan innebära väldigt många olika saker. Skolan kan spara onödiga sjukskrivningar genom att tänka stöttande i tjänstefördelningen i högre grad. Detta skulle till exempel kunna åstadkommas genom att lärare som varit ute länge får gå dubbelt med en ung och nybakad lärare från lärarhögskolan 50% av sin arbetstid. Den nyutbildade läraren vinner en reflektionspartner i yrkets första kritiska period, då många hoppar av och väljer andra yrken. Den äldre läraren, som med sin erfarenhet, kunskap och ämnesdjup kan stötta den yngre läraren, kan samtidigt få den lättnad i SIN tjänst, som uppstår då man är TVÅ om samma elevgrupp och slipper dra lasset själv. Man är ett VI, som tillsammans tänker på elevernas bästa, slår sina kloka huvuden ihop och skapar ett så spännande lärande som möjligt för de elever man har hand om.

Om dessa två lärargrupper fick hälften av sin tjänstefördelning ”dubbellagd” mot sin kollega, så skulle skolan kunna lösa även andra problem, som att elever som behöver extra stöd i lärandet, i högre grad kan få det inom ramen för den reguljära undervisningen. Vidare skulle det finnas ett visst utrymme för prövande av nya metoder, utvecklingsprojekt och samarbete över både årskursgränser, ämnesgränser eller mellan kurser. Möjligheten ges just genom att det under halva tiden i elevgruppen finns två pedagoger. Förutom den här typen av humant samarbete för friskvårdens skull, så kan man gissningsvis gradvis slussa in en annan grupp på ett liknande sätt, nämligen de utbildade lärare som kommit till vårt land från andra länder, men som ännu inte har fått sin utbildning från hemlandet validerad. I mitt yrke träffar jag vuxna elever från andra länder, som fort vill ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De LÄRARE som är ivriga att börja jobba, borde vi ju fånga upp! NU! De kan skänka oss den hjälp och lindring som vi kan behöva i kontakten med invandrarelever som kämpar med språket. När en andraspråkselev ska lära sig språket, så jobbar den med både det basspråk man lär sig som barn om man är modersmålstalare av ett språk och dessutom lär de sig inom skolans ram det akademiska språk de behöver i de olika ämnena. Det säger sig självt att en UTBILDAD LÄRARE från elevens språkbakgrund, har större möjlighet att förklara svåra begrepp och samband i olika skolämnen, än en person som ”enbart kommer ifrån samma språkbakgrund”.

by